"Skolans struktur tar kål på elevernas motivation"

Åter till startsidan

PUBLICERAD 13 APRIL 2010 0.05 | UPPDATERAD 13 APRIL 2010 0.08 

Motivation och förståelse är centrala för framgångsrikt lärande. Men den svenska skolans form och arbetssätt motverkar snarare än förstärker elevernas inre motivation, skriver Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och ledare för Linnéprojektet Cognition, Communication and Learning.

Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande.

Hur skulle vi göra om vi fick designa ett utbildningssystem helt från början? Hur mycket av det gamla skulle finnas kvar?

Jag tänker inte genomföra detta tankeexperiment här. Istället skall jag visa på vikten av motivation och förståelse – två faktorer som forskningen visar är centrala för framgångsrikt lärande, men som missgynnas av skolans nuvarande form.

Ett av de svåraste problemen med dagens skola är att den tar kål på många elevers motivation. Det är bara skickliga lärare som lyckas övervinna det motstånd som skolans struktur innebär och motivera sina elever.

Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.

Vardagligt lärande utanför skolan bygger till stor del på inre motivation medan skolan ofta utnyttjar yttre motivation, framför allt genom betygen.

En överraskande upptäckt är att yttre belöningar i vissa fall kan skada den inre motivationen. Flera studier visar att när individer får yttre belöningar, till exempel pengar, för att göra något de egentligen har en inre motivation att göra, så finns en tendens att den inre motivationen undermineras.

Det finns studier som tyder på att motsvarande negativa effekt för den inre motivationen även gäller betyg som morot för eleverna. En annan studie visar att lärarens engagemang och attityd till eleverna påverkar effekterna av en yttre belöning. Slutsatserna är omdiskuterade och det är inte klart att alla former av yttre belöningar har negativ effekt på lärande.

Debatten om betygssystemet är allvarligt missriktad, eftersom den enbart tar hänsyn till yttre motivation. Jag är inte motståndare till betyg i sig – de behövs för andra ändamål – men de skall inte vara det som motiverar eleverna att studera.

För det informella lärandet utanför skolan finns inget betygssystem utan det drivs av den inre motivationen. Skoldebatten borde snarare fokusera på hur man kan fånga elevernas medfödda inre motivation.

Pedagogen Jerome Bruner lyfter fram tre gynnsamma faktorer:

1) Nyfikenhet: Människans naturliga nyfikenhet är stark redan från födelsen.

2) Kompetens: Om man upplever att man lyckas känner man glädje över sin kompetens och en form av stolthet.

3) Ömsesidighet: Människor tycker om att frivilligt uppnå mål tillsammans med andra.

Datorspelen lyckas fånga ungdomars (och vuxnas) intresse därför att de bygger på spelarnas nyfikenhet, kompetens och ömsesidighet. De blir därför mer motiverande än mycket av det ungdomarna möter i skolan.

En annan faktor som inte uppmärksammas tillräckligt är hur väl eleverna förstår det de lär sig. Debatten kretsar kring kunskap – vilket ofta ses som att kunna återge en mängd fakta. Men för att förstå ett kunskapsområde måste eleven även tränga in i de underliggande mönstren och se hur området hänger samman. När man förstår kan man tillämpa det man lärt på nya problem – först då blir kunskapen produktiv och inte bara repetitiv.

Motivation och förståelse hänger samman såtillvida att den inre motivationen ökar när man förstår det man lär sig. Men det omvända är ännu viktigare:

Det är frustrerande och nedslående att inte förstå.

Alltför många elever har tappat motivationen för studier därför att de inte förstår det som undervisas, eller varför de skall lära sig det. Då hjälper det inte med yttre motivation i form av betyg eller andra påtryckningar.

Begreppet förståelse nämns i den nuvarande läroplanen, men det finns ingen diskussion om hur man får elever att förstå. I den svenska pedagogiska forskningen har denna fråga kommit i skymundan.

Om undervisningen fokuserar på förståelse istället för repetitiv kunskap, så får det genomgripande konsekvenser för hur man testar effekten av lärande. Om förståelsen sätts i centrum blir det viktigare att klara nya problem än att behärska gamla.

Traditionella skolprov har alltför mycket handlat om att kunna upprepa det man lärt sig, eller att kunna sätta in värden i formler som man förväntas kunna utantill. De har således premierat repetitiv istället för produktiv kunskap.

Hjärnforskare, kognitionsforskare och erfarna lärare bör samarbeta om hur en modern utbildning skall läggas upp. Kunskap om vad som leder till motivation och förståelse måste också bli centrala i lärarnas utbildning.

PETER GÄRDENFORS