Miljöpartiet de gröna, Lund

22 april 2009

 

Skrivelse till Barn- och skolnämnd Lund stad

 Åter till startsidan

Pedagogiskt spår enligt Laboratorieskolans modell

Skolornas engagemang och profilering genom lokala initiativ ska stödjas. Pedagogiskt utvecklingsarbete ska stimuleras, goda exempel ska lyftas fram och spridas, allt enligt Lunds kommuns skolplan.

Ett demokratiskt skolsystem bör kännetecknas av kvalitativ pluralism där vårdnadshavare väljer utbildning för sina barn. Med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet deltar lärare aktivt i den pedagogiska utvecklingen.

Läroplanen har sina rötter i s.k. reformpedagogik alias progressiv pedagogik. John Dewey utvecklade ”Laboratory School” i USA i början av förra seklet bl.a. som erfarenhetsbaserat lärande (learning by doing). Project Zero utgör en sentida fortsättning, ledd av Howard Gardner, känd för sin teori om multipla intelligenser.

Året 1900 skrev Ellen Key boken ”Barnets århundrade”, där hon skisserar en ”framtidens skola”, utifrån ett reformpedagogiskt perspektiv. Elsa Köhler, med rötter i 20-talets skolreform i Wien introducerade på svenska begreppet ”Aktivitetspedagogik” 1936, senare omnämnt av 1946-års skolkommission (SOU 1948:27). Utbildningsradion (UR) presenterade 1995 Bifrostskolan i Danmark, en syntes av flera olika reformpedagogiska modeller (SOU 1996:22). Dessa referenser ger en väl känd och beprövad erfarenhetsgrund för skolutveckling.

Kommuner saknar vanligen egen pedagogisk forskning. Universitet och högskolor har en s.k. tredje uppgift; ”att samverka med det omgivande samhället” (Högskolelagen). Praxisnära forskning förutsätter samverkan mellan högskolor och skolhuvudmän, något som kännetecknade ”Laboratory School”. Aktuella kunskapssyner enligt konstruktivistiska teorier (Piaget, Vygotskij m.fl.) anknyter till Dewey, Key, Köhler och Bifrostskolan, och utgör ett komplement till och möjlig utveckling av den traditionella skolpraktiken.

Begreppet Laboratorieskola som används av professor Staffan Selander syftar på själva idén för experimentellt och problemlösande lärande - som i skolan kan ske inom alla ämnen. Professor Hartmut von Hentig presenterar en modell för normala elevpopulationer för att söka och pröva nya vägar för lärande. Erfarenheterna kan därefter samlas under Laboratorieskolans och högskolans gemensamma tak. Hentig menar att impulser härigenom kan strömma till hela utbildningssystemet, där de samlade erfarenheterna systematiskt utforskas och säkras. Syftet, enligt Hentig, är att visa på möjligheter och mångfald inom pedagogiken, olika sätt att lära, där skillnader bejakas och uppfattas som utvecklingsmöjligheter. Därför ska barn med olika begåvningsförutsättningar från olika samhällsskikt lära tillsammans, utan att särskiljas, och utan betyg (till kort före avslutningen) enligt Hentig. Systematiskt individualiserat lärande förbinds med en nivåindelad bildningsväg. Lärande ska på ett meningsfullt sätt knytas till erfarenheter.

Detta möjliggör ”pedagogisk pluralitet”, svårigheterna består i att utnyttja det möjliga friutrymmet. Pedagogikprofessorn Gert Biesta (2006) uttrycker denna ansats med orden; ”Vi blir till i en värld av pluralitet och skillnad”.[1]

Med nuvarande system går en hel del empiriskt grundade erfarenheter förlorade om de inte fångas upp, utvecklas och nyttiggörs. Det saknas ”forskande lärarkollegier”.

Nuvarande skollag (kap 15, 4 §) medger undantag från vissa organisatoriska bestämmelser kring ”försöksverksamhet inom det offentliga skolväsendet”.

Centrala politiska satsningar på fortbildning av lärare, t.ex. ”Lärarlyftet” (3,6 miljarder kr.) tas lite i anspråk av skolorna. Samhälleligt finansierad grundskola har att möta tidens utmaningar och hantera det traditionsburna skolarvet.

Förslaget innebär inrättande av en arena för praxisnära forskning inom den kommunala skolan i samverkan med universitet / högskolor i form av ett pedagogiskt spår (jfr. Montessorispåret i Lund).

Lunds kommun kan mot denna bakgrund anses som möjlig och lämplig för skolutveckling med praxisnära forskning. Vunna erfarenheter kan samlas och läggas till grund för pedagogiska diskussioner i nätverk som underlättar fortsatta pedagogiska prioriteringar och samverkan med andra skolhuvudmän och lärarutbildningar.

Elisabet Nihlfors, vetenskapsrådet, skriver i en rapport 2008, att ”Rekommendationer framåt kräver - -  ödmjukhet parad med prestigelöshet om utvecklingskraften ska få utrymme. Kreativa lösningar handlar om att gå utanför ramarna, att våga och få pröva former där svaret inte är givet”. 

Internationella ansatser för skolutveckling finns t.ex. FN:s satsning på ”hållbart lärande” (2005); ”Decade of Education for Sustainable Development”. FN har utsett Malmö-Lund till första nordiska region för hållbart lärande .

 

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att Barn- och skolnämnd Lund stad beslutar att:

- Inrätta ett pedagogiskt spår i Lunds kommun, enligt Laboratorieskolans modell.

- Laboratorieskolan knyts till lämplig högskola som del i praxisnära forskning

- frivillighet gäller för lärare och elever som knyts till Laboratorieskolan

- utvärderingar och forskningsrapporter ska ligga till grund för den fortsatta utvecklingen

- bildningsprocesser, lärande vilar på vetenskaplig och konstnärlig grund, samt på beprövad erfarenhet i enlighet med högskolelagen.

 

Anders Ebbesson                  Agneta Helmius                 Esbjörn Hellström   

                                           

LITTERATUR

Biesta, G. (2006) Bortom lärandet. Studentlitteratur. Lund.

Bifrostskolan (se SOU 1996:22, s. 139).

Dewey, J. (1980). Skolan och samhället, red. Hartman & Lundgren. Individ, skola och samhälle. Stockholm. Natur och Kultur.

FN: United Nations, 2005; Decade of Education for Sustainable Development.

Gardner, H. (1983). Frames of Mind - The Theory of Multiple Intelligences. Basic Books.

Gardner, H. (1992). Så tänker barn - och så borde skolan undervisa. Jönköping. Brain Books.

Hentig v H. (1997). Bildning eller utbildning? Göteborg. Daidalos. Hartmut v H. Internet nov. 2008

Key, E. (1900). Barnets århundrade. Stockholm. Bonniers. Key, E. (1996). Se Stafseng. (1996).

Köhler, E. (1936). Aktivitetspedagogik. Stockholm. Natur och Kultur.

Nihlfors, E. (2008). Kunskap vidgar världen – Globaliseringens inverkan på skola och lärande. Vetenskapsrådet. Underlagsrapport nr 26 till Globaliseringsrådet.

Piaget, J. (1968). Barnets själsliga utveckling. Lund. Liber.

Piaget, J. (1976). Framtidens skola. Stockholm. Forum.

Selander, S. (1992). Läroboken det vetbaras gräns? Från folkskola till grundskola. Tio forskare vid Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, belyser utvecklingen under 150 år i anslutning till folkskolejubiléet. red. Wallin, Uppsala. Reprocentralen.

Även i SOU 2003:15 Bilaga 2

SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande.

SOU 1996:22. Inflytande på riktigt. Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Bifrostskolan s. 139.

Stafseng, O. (1996). Ellen Key Barnets århundrade. Omläst hundra år senare med introduktion och kommentarer av Ola Stafseng. Stockholm. Informationsförlaget.

Utbildningsradion,  (1997, 2002), 184 sid. ISBN 91-26-96650-6. Abildrup Johanssen, B., Rathe, A.L. Rathe, J. Möjligheternas barn i möjligheternas skola: en pedagogisk profil – från idé till verklighet.

Vygotsky, L S (2005) Tänkande och språk. Göteborg. Daidalos.


 

[1] Gert Biesta är professor i pedagogisk teori vid School of Education and Life-long Learning, vid Universitetet i Exeter, hedersdoktor vid Uppsala universitet och gästprofessor vid Örebro universitet och Mälardalens högskola. Han är chefsredaktör för Studies in Philosophy and Education.