Laboratorieskola
under ett sekel
av
Esbjörn Hellström
Åter till startsidan
Politik och
pedagogik, några klargöranden kring begreppet Laboratorieskola och
Aktivitetspedagogik
Min koppling till laboratorieskola går till
John Dewey. 1894 erbjöds han ledarskapet för filosofi, psykologi och
pedagogik vid the University of Chicago. Tillsammans med sin fru
Alice Chipman Dewey grundade och utvecklade de från 1896 pedagogik, i
”Laboratory School”. Den skolan har genomgått en drygt hundraårig
utveckling och är i dag en stor välkänd skola. Till skolan mest
kända f.d. elever hör Malia Ann och Natasha ”Sasha”, barn i
presidentfamiljen Obama.
”Laboratorieskola”, kommer från det engelska
”laboratory school”, amerikansk motsvarighet till övningsskola,
praktikskola och försöks- och demonstrationsskola, enligt
Nationalencyklopedin.
Skolor under beteckningen ”laboraskola”
förekommer och ska inte sammanblandas med ”laboratorieskola”.
Idéhistoriskt sett är Dewey en av de mest
betydelsefulla praxisnära forskarna. Hans berömda verk ’The School
and Society’ utkom 1899. Filosofisk placeras Dewey i amerikansk
pragmatism i gruppen Francis Parker, Charles S Peirce, William
James. Begreppet pragma (=gärning, handling) anknyter till uttrycket
”learning by doing”.
Project Zero startade 1967
vid Harvard University Graduate School of Education. Det kan
ses som en gren av Deweys initiativ med the ”Laboratory School”.
Arbetet leds numera av Howard Gardner, känd för sin teori om
multipla intelligenser.
Ellen Key i Sverige, som träffat Dewey, skrev
boken ”Barnets århundrade” som utkom 1900, där hon skisserar en
"framtidens skola". Key menade att själva livet var uppfostraren;
”Livet - naturens och människans liv - detta ensamt uppfostrar för
livet”.
Arbetarrörelsen i Sverige flerdubblade sitt
medlemsantal under tiden 1902-1907 samtidigt som folkbildningsidén
växte fram. I Tyskland presenterade Georg Kerschensteiner
arbetsskolan (ty. Arbeitsschule) 1908. Under sin exil från Sverige
medarbetade Ellen Key i arbetsskolorna. Arbetsskolebegreppet ledde
till diskussioner. Kerschensteiner talade om ”statens etiska
mission” medan Hugo Gaudig, hänvisade till ”personlighetsidealet”.
Elsa Köhler, med rötter i 20-talets skolreform
i Wien introducerade under sina sista år i Sverige ett nytt
pedagogiskt begrepp, ”Aktivitetspedagogik”, som tio år senare
omnämns i 1946-års skolkommission (SOU 1948:27).
I sin bok Aktivitetspedagogik (1936) berör Elsa
Köhler anknytningen till Dewey och progressivismen.
Aktivitetspedagogikens egentliga genombrott skedde vid århundradets
början, då John Deweys berömda verk ’The School and Society’
såg dagen (1899) - - Han betecknar aktiviteten såsom ett
väsentligt kännetecken på livet och fordrar att detta, såsom varande
en dynamisk växtprocess, hädanefter bör bli pedagogikens
huvudproblem... (Köhler 1936. S. 17).
Köhler var mån om att klargöra oklarheter kring
det allmänt förekommande begreppet ”arbetsskola”.
Vid närmare eftertanke måste det ju synas nästan groteskt, att
tusentals människor kunnat begagna sig av termen ”arbetsskola”, utan
att de på allvar ställt sig frågan, vad begreppet ”arbete”
egentligen skall innefatta (Köhler, 1936. s. 23).
Elsa Köhler ersatte begreppet arbete med
begreppet aktivitet med följande motivering.
Med aktivitet mena vi hela den dynamik hos människan, genom
vilken hon i självbevarelsesyfte söker komma tillrätta med
kringvärlden (tingen och medmänniskorna), för att stegra de egna
livsfunktionerna och för att bemästra situationen (a.a. s. 24).
Elsa Köhler kände till det svenska skolprogram
som Agardh utvecklat genom 1825-års undervisningskommitté. I
regeringens proposition 1927 aktualiserade kommissionen skolans inre
arbete med följande ord.
De av kommissionen anmärkta allmänna bristerna i vårt högre
skolväsen synas mig kunna sammanfattas däri att lärjungarna under
skoltiden icke förvärva erforderlig förmåga till självständigt
arbete; att kunskaperna hos de från skolorna utgående lärjungarna i
många fall äro alltför ytliga och obestämda samt att skolarbetet
alltför ensidigt tager lärjungens förståndsverksamhet i anspråk med
försummande av de sidor av personlighetslivet, av vilka
karaktärsdaningen beror (prop. 1927:116).
Aktivitetspedagogiken attraherade politikerna i
1946-års skolkommission bl.a. Alva Myrdal (s).
En
förutsättning för den fria personlighetsdaningen i skolan är en
omläggning av undervisningsmetoderna -- Arbetsskolemetoder,
laborativa metoder,
aktivitetspedagogik kommer på sina håll till användning. Denna
utveckling bör
av
samhället systematiskt understödjas (SOU 1948:27).
”Laborativa metoder” i bildningsprocesser är
fortfarande, efter sex decennier, aktuella i den pedagogiska
debatten. Kommunfullmäktige i Lund beslutade 17 juni 2009 om en
gemensam funktion för forskningsbaserad utveckling med praktisk
tillämpning, t.ex. i form av s k Laboratorieskola.
Reviderad
version 11 november 2009
|