Laboratorieskola

under ett sekel

 

av Esbjörn Hellström

 

 

Åter till startsidan

 

Politik och pedagogik, några klargöranden kring begreppet Laboratorieskola och Aktivitetspedagogik

 

Min koppling till laboratorieskola går till John Dewey. 1894 erbjöds han ledarskapet för filosofi, psykologi och pedagogik vid the University of Chicago. Tillsammans med sin fru Alice Chipman Dewey grundade och utvecklade de från 1896 pedagogik, i ”Laboratory School”. Den skolan har genomgått en drygt hundraårig utveckling och är i dag en stor välkänd skola. Till skolan mest kända f.d. elever hör Malia Ann och Natasha ”Sasha”, barn i presidentfamiljen Obama.

 

”Laboratorieskola”, kommer från det engelska ”laboratory school”, amerikansk motsvarighet till övningsskola, praktikskola och försöks- och demonstrationsskola, enligt Nationalencyklopedin.

Skolor under beteckningen ”laboraskola” förekommer och ska inte sammanblandas med ”laboratorieskola”.

 

Idéhistoriskt sett är Dewey en av de mest betydelsefulla praxisnära forskarna. Hans berömda verk ’The School and Society’ utkom 1899. Filosofisk placeras Dewey i amerikansk pragmatism i gruppen Francis Parker, Charles S Peirce, William James. Begreppet pragma (=gärning, handling) anknyter till uttrycket ”learning by doing”.

 

Project Zero startade 1967 vid Harvard University Graduate School of Education. Det kan ses som en gren av Deweys initiativ med the ”Laboratory School”. Arbetet leds numera av Howard Gardner, känd för sin teori om multipla intelligenser.

 

Ellen Key i Sverige, som träffat Dewey, skrev boken ”Barnets århundrade” som utkom 1900, där hon skisserar en "framtidens skola". Key menade att själva livet var uppfostraren; ”Livet - naturens och människans liv - detta ensamt uppfostrar för livet”.

 

Arbetarrörelsen i Sverige flerdubblade sitt medlemsantal under tiden 1902-1907 samtidigt som folkbildningsidén växte fram. I Tyskland presenterade Georg Kerschensteiner arbetsskolan (ty. Arbeitsschule) 1908. Under sin exil från Sverige medarbetade Ellen Key i arbetsskolorna. Arbetsskolebegreppet ledde till diskussioner.  Kerschensteiner talade om ”statens etiska mission” medan Hugo Gaudig, hänvisade till ”personlighetsidealet”.

 

Elsa Köhler, med rötter i 20-talets skolreform i Wien introducerade under sina sista år i Sverige ett nytt pedagogiskt begrepp, ”Aktivitetspedagogik”, som  tio år senare omnämns i 1946-års skolkommission (SOU 1948:27).

I sin bok Aktivitetspedagogik (1936) berör Elsa Köhler anknytningen till Dewey och progressivismen.

 

Aktivitetspedagogikens egentliga genombrott skedde vid århundradets början, då John Deweys berömda verk ’The School and Society’ såg dagen (1899) - - Han betecknar aktiviteten såsom ett väsentligt kännetecken på livet och fordrar att detta, såsom varande en dynamisk växtprocess, hädanefter bör bli pedagogikens huvudproblem... (Köhler 1936. S. 17).

 

Köhler var mån om att klargöra oklarheter kring det allmänt förekommande begreppet ”arbetsskola”.

 

Vid närmare eftertanke måste det ju synas nästan groteskt, att tusentals människor kunnat begagna sig av termen ”arbetsskola”, utan att de på allvar ställt sig frågan, vad begreppet ”arbete” egentligen skall innefatta (Köhler, 1936. s. 23).

 

Elsa Köhler ersatte begreppet arbete med begreppet aktivitet med följande motivering.

 

Med aktivitet mena vi hela den dynamik hos människan, genom vilken hon i självbevarelsesyfte söker komma tillrätta med kringvärlden (tingen och medmänniskorna), för att stegra de egna livsfunktionerna och för att bemästra situationen (a.a. s. 24).

 

Elsa Köhler kände till det svenska skolprogram som Agardh utvecklat genom 1825-års undervisningskommitté. I regeringens proposition 1927 aktualiserade kommissionen skolans inre arbete med följande ord.

 

De av kommissionen anmärkta allmänna bristerna i vårt högre skolväsen synas mig kunna sammanfattas däri att lärjungarna under skoltiden icke förvärva erforderlig förmåga till självständigt arbete; att kunskaperna hos de från skolorna utgående lärjungarna i många fall äro alltför ytliga och obestämda samt att skolarbetet alltför ensidigt tager lärjungens förståndsverksamhet i anspråk med försummande av de sidor av personlighetslivet, av vilka karaktärsdaningen beror (prop. 1927:116).

 

Aktivitetspedagogiken attraherade politikerna i 1946-års skolkommission bl.a. Alva Myrdal (s).

 En förutsättning för den fria personlighetsdaningen i skolan är en omläggning av undervisningsmetoderna -- Arbetsskolemetoder, laborativa metoder, aktivitetspedagogik kommer på sina håll till användning. Denna utveckling bör av samhället systematiskt understödjas (SOU 1948:27).

”Laborativa metoder” i bildningsprocesser är fortfarande, efter sex decennier, aktuella i den pedagogiska debatten. Kommunfullmäktige i Lund beslutade 17 juni 2009 om en gemensam funktion för forskningsbaserad utveckling med praktisk tillämpning, t.ex. i form av s k Laboratorieskola.

 

 

Reviderad version 11 november 2009