|
Rytmik Av Marianne Aurell-Hellström Rytmik är en pedagogisk metod grundad av Emile Jaques-Dalcroze (1865-1950). Det är ett arbetssätt som genom rörelse vill få människan att uppleva och skapa musik. I upplevelsen fångas lärandet som förankras i kroppen. Kombinationen musik och rörelse ger oändliga möjligheter till utveckling både för den enskilda människan och för hela gruppens kommunikationsförmåga. Jaque-Dalcroze såg också ett samspel mellan kroppen, psyket och musiken som väcker kroppen motoriskt, biologiskt och emotionellt. Vidare menade han att rytmiken utvecklar elevens förmåga till lyssnande, förståelse och musikalisk kunskap, den övar upp självkänsla, kreativitet och vilja till kommunikation. Enligt Dalcroze finns det tre huvudmål för rytmikundervisning:
Musik och rörelse är självklara och naturliga uttrycksmedel för barn - ett språk. Det är vår uppgift som vuxna att stötta och stimulera barnen till att bevara och utveckla detta språk. ”Jag drömmer om en musikundervisning där kroppen spelar den förmedlande rollen mellan ton och tanke och är våra känslors direkta instrument”. (Jaques-Dalcroze 1997, s 17) Dalcrozemetoden infördes till Sverige år 1910. År 1926 grundades institutionen för rytmisk gymnastik i Stockholm. År 1950 fanns liknande institutioner i bl. a. New York, London, Genève och Paris. Vid Dalcrozeinstitutet i Stockholm startade rytmiklärarutbildning 1933 och är sedan 1979 en statlig utbildning inom musikhögskolorna. Det som Jaques-Dalqroze hade tänkt som en hjälp för musikstuderande, har nu blivit en hjälpkälla inom flerfaldiga pedagogiska områden"(Bülow, 1974). Rytmik kan tillämpas på många olika musikstilar och genrer och är anpassningsbar beträffande svårighetsgrad. I dag finns rytmikgrupper för alla åldrar, allt ifrån spädbarnsrytmik till klasser för professionella musiker. Rytmikpedagoger har idag ett vitt arbetsfält och arbetar inom exempelvis kultur- och musikskola, förskola, grundskola, estetiskt program inom gymnasium, folkhögskola, dans- och teaterskola, studieförbund, specialundervisning (habilitering), teaterhögskola, musikhögskola, freelance inom musik och teater.
Rytmik som specialpedagogisk metod Pilängskolan i Landskrona skolår F – 3 Skolans uppdrag Aktuell pedagogisk forskning framhäver lek och rörelse som väsentliga delar i lärprocesser. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen (Lpo 94). Syftet med rytmik som specialpedagogisk metod Många barn idag har svårt att kontrollera sina rörelser, sitt tal och sitt språk, vilket bl a skapar svårigheter med koncentration och som ofta leder till störningar i lärandeprocessen. Ett lekfullt arbetssätt syftar till att stimulera det specialpedagogiska arbetet. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet (Lpo 94). Målet ...är att eleverna blir förtrogna med och uppnår färdigheter i kroppens musikaliska uttrycksmöjligheter som förenar tanke, känsla och handling. Verksamheten På Pilängskolan använder vi sedan några år tillbaka rytmiken som specialpedagogisk metod. I skolåren 1 - 3 där det finns elever i behov av motorisk träning, satsas på rytmik i helklass som kompanjonlärarskap. I vissa fall kan en elev dessutom erbjudas enskild rytmikundervisning. Under F- klassåret arbetas med rytmik i halvklass varannan vecka som förebyggande verksamhet. Det som arbetats med under en månads tid, visas upp på Musikskatten. Målet finns att sträva mot, men processen är det som utvecklar.
Referenser Bulow, von G. (1974). Vad är rytmik? Stockholm: Nordiska Musikförlaget Jaques-Dalcroze, E. (1997). Rytm, musik och utbildning. Stockholm: KMH Förlaget. Lpo 94. Skolverket (2006), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Fritzes: Stockholm
Publicerad 2 april 2009
|
||